Tida

Guider · Tidrapportering

Därför rapporterar dina anställda inte tid, och vad som får dem att göra det.

Det är inte lathet. Det är verktyget, och ett verktyg som ingen vill använda byter man.

Fyra minuters läsning · 24 september 2026

Lönedagen. Halva laget saknar flera dagar i tidrapporten. De som har fyllt i har skrivit "jobbat" i dagboken. Nu ska lönen göras, och kunden på det löpande jobbet vill veta vad timmarna gick till.

Jag är anställd på ett byggföretag och har sett den dagen många gånger. Det är inte killarnas fel. Det är verktyget.

1. Det är inte lathet

"Det var omständigt att rapportera tiden." "Man glömmer det helt enkelt."

Så låter det när man frågar. Ingen säger att de inte vill. I systemet vi hade tog en dag minst sex tryck och två svep, och då hade man inte skrivit ett ord i dagboken.

  • Systemet vi hade

    6 tryck + 2 svep

    Minst, och då utan ett ord i dagboken.

  • Tida

    4 tryck

    Öppna, välj projekt, dra hjulet, skicka. Projekten man jobbar på fäster man överst.

Rapporten görs i slutet av dagen och konkurrerar med bilen, hämtningen och telefonen som ringer. Förlorar den blir det i morgon. Och i morgon blir det fredag.

2. Vad lönedagen kostar

Hos oss gick det till så här: en timme att påminna. Sedan några timmars väntan medan killarna hann fylla i. Sedan genomgång och dubbelkoll innan lönen kunde göras. Ändå blev vissa löner fel, och dagboken räckte inte för att försvara det löpande priset mot kunden.

Så såg det ut varje månad, i ett system vi betalade 200–300 kr per anställd för.

3. Det som fick dem att vilja rapportera

Det var inte tjatet. Det var att rapporten gav något tillbaka.

Veckoöversikten i Tida med timmar per dag och bruttolönen hittills i månaden
“Det är kul att se lönen. Man ser att varje dag räknas.”
Hantverkare på bygget där jag jobbar, om veckoöversikten i Tida

En vana håller när den är lätt och ger något direkt. Ett system som är krångligt att öppna och inte visar någonting tillbaka går inte att bygga en vana kring, hur mycket ni än tjatar.

4. Ska ni byta? Tre frågor

  1. Kommer tiderna in först när någon jagar?
  2. Tar en vanlig dag mer än fyra tryck i ert system?
  3. Ser de anställda ingenting eget i systemet, som sin lön?

Två ja: byt. Ett system som ingen vill öppna blir inte bättre av mer tjat. Vi försökte inte laga det gamla. Vi bytte.

5. Så går bytet till

  1. Vi går igenom vad ni har

    Projekt, personal och det ni vill ha med er. Det mesta går att föra över.

  2. Vi gör planen tillsammans

    När flytten sker, vad som följer med och vad ni hellre börjar om med.

  3. Ni godkänner innan ni byter

    Ni tittar igenom allt och säger att det stämmer. Först då går ni över.

149 kr per användare och månad, exklusive moms. Ingen bindningstid.

Läs också: Byggavtalet på en sida, om vad tidrapporten behöver visa för lönen.

Varför jag byggde en egen app.

Chefen var trött på att betala 200–300 kronor per anställd och månad för ett system som ingen av oss gillade. Så jag byggde Tida. Veckan visar vilka dagar som saknas, och kontoret ser vem som inte rapporterat, påminner med ett tryck och attesterar på webben medan veckan pågår. Lönedagen blir en genomgång, inte en jakt.

Boka demoSe hur tidrapporteringen funkar

Hellre ringa? 076-009 90 81

Vanliga frågor

Hjälper det inte att tjata?
Tjat ger tider samma dag som du tjatar, sedan släpper det. Det som håller är ett system som är lätt att använda och som ger något tillbaka, som att se lönen växa.
Vad ska stå i dagboken?
En mening om vad som gjordes, var och varför det tog tid. "Rivning badrum, fuktskadad regel bytt i ytterväggen" räcker. "Jobbat" räcker inte, särskilt inte på löpande räkning där kunden kan ifrågasätta timmarna.
Är inte ett byte mer jobb än det är värt?
Inte om någon gör det med er. Vi går igenom vad ni har, flyttar över projekt och personal, och ni går över först när ni sett att allt stämmer. Jämfört med en lönedag i månaden av jakt och dubbelkoll är det snabbt betalt.

Scenerna, citaten och tiderna kommer från byggföretaget där jag jobbar.